Jag är så över detta etikettlösa förhållande

Jag är så över detta etikettlösa förhållande

Men våra största ånger är inte för de saker vi gjorde utan för de saker vi inte gjorde, saker vi inte sa som kunde ha räddat någon vi bryr oss om – speciellt när vi kan se den mörka stormen som är på väg.



Ärligt talat, jag älskar dig. Jag föll för dig så hårt och länge kände jag att det inte finns någon väg tillbaka. Jag älskade den här känslan jag hade när jag var med dig och jag var så länge instängd någonstans i luften utan att veta vad vi är.



cómo darle vida a tu matrimonio después de 20 años

Jag lät oss gå igenom våra liv så här, omärkta, för då leddes jag av mina känslor. Jag brydde mig inte om hur du kallade mig. Jag brydde mig bara om hur du fick mig att känna. Jag var i sjunde himlen när jag var med dig. Och det räckte. Notera att jag sa att det var det. För nu har saker och ting förändrats.



Jag kan inte längre vara blind för de saker jag förtjänar. Nu när alla de vilda känslorna har lugnat sig och stormen i mig är lite stillare, kan jag se saker tydligt. Jag kan se hur mina handlingar grumlades av mina känslor, hur jag nöjde mig med bara de smulor av kärlek du gav mig. Jag kan se hur jag gick all in med mitt hjärta medan du väljer att inte gå hälften så mycket som jag gjorde.

Och det är dags för mig att glömma vad jag känner och komma ihåg vad jag förtjänar. Så tänk om jag älskar dig så villkorslöst? Så vad händer om jag inte kan föreställa mig mitt liv utan dig? Så vad händer om jag glömmer att andas när jag tänker på att jag kan förlora dig? All kärlek jag ger dig, den sparar jag åt mig själv. Livet jag föreställde mig med dig, jag kommer att få det att hända för mig hur som helst. Jag ska påminna mig själv om att andas och jag ska påminna mig själv om att jag är värd så mycket mer än du fick mig att tro.



Livet jag föreställde mig med dig, jag kommer att få det att hända för mig hur som helst.



Kärlek är värt att kämpa för. Jag är värd att kämpa för. som vi kunde ha är värt att kämpa för. Vad vi har är en gudgiven gåva och mycket skulle döda för detta. Men man tar det så lätt för givet. Du beter dig som om vi kommer att ha varandra för resten av våra liv. Men det gör vi inte om vi fortsätter att behandla varandra som vi gör nu. Det här är inte hälsosamt och det här är inte sant. Det är inte så kärlek ska se ut.

Jag gav dig allt och jag fick ingenting tillbaka. Inget verkligt engagemang, inget löfte för framtiden, ingen säkerhet. Jag fick bara alla dessa möjligheter och många kanske som kunde hända men som inte kunde. Jag har ingen aning om hur jag ska presentera dig för min familj och mina vänner, men jag vet hur jag skulle vilja göra det. Det är bara det att jag inte har rätt att göra det eftersom vi är någonstans mittemellan: inte tillsammans, men ändå så mycket mer än vi har varit för andra människor.



Och jag vill verkligen inte släppa dig. Jag vill älska dig, men jag har nöjt mig med mindre. Jag är färdig med att tillåta mig själv att bli instängd i detta 'förhållande' som jag inte ens får kalla ett förhållande. Och mitt hjärta brister, men allt jag får från människor är, vad? Det är inte som att du är i ett verkligt förhållande. Försök att säga det till mitt hjärta. Försök att förklara alla de gånger vi tittade varandras ögon och såg havets djup; alla de gånger vi höll varandras händer; alla de gånger vi väntade på morgnar tillsammans. Men inte ens detta fick dig att göra anspråk på mig.



Jag vill bara ha ett normalt och hälsosamt förhållande. Jag vill ha en framtid och jag vill veta att jag har all rätt att se fram emot något. Jag vill veta att jag är den enda. Jag vill inte vara rädd för att bli kär. Jag vill veta att du kommer att stå framför alla tjejer som slår mot dig och säga hur du är tagen och hur ditt hjärta tillhör mig.

Jag kommer inte att lägga mitt liv på is för din nästan kärlek längre. Jag kommer inte att vänta på att du ska välja mig för alltid. Jag kommer inte att tillåta mig själv att känna att jag saknar något och hur det är anledningen till att du är så obeslutsam och varför du fortfarande väljer att behålla oss i detta etikettlösa förhållande. Det är fult, du vet. Och det gör så fruktansvärt ont.

Vi har kommit till ett vägskäl i våra liv. Antingen tar vi nästa väg tillsammans som ett märkt par eller så skiljer vi oss här. Glöm bara inte detvåra största ånger är inte för de saker vi gjorde utan för de saker vi inte gjorde, saker vi inte sa som kunde ha räddat någon vi bryr oss om.

Det finns en tid för allt och en årstid för varje aktivitet under himlen.Jag trodde att vår tid ännu inte är inne. Men nu har jag lugnat mig och nu ser jag att jag lät det fånga mig i det etikettlösa förhållandet i väntan på att något större ska hända. Men det där kom aldrig. Och jag har väntat färdigt och lagt mitt liv på is för något som kan hända.

Jag vill inte längre vara instängd i detta limbo. Det kommer att bli rätt eller så går jag vidare. Om flera år kommer jag inte att se tillbaka med ånger eftersom jag vet att jag gjorde allt för oss. Men jag kommer inte att ångra att jag missade livet och min chans till kärlek eftersom jag var fast i ett etikettlöst förhållande heller.

Jag är så över detta etikettlösa förhållande